Skip to main content

Acer

Vaahtera

Acer platanoides - skogslönn

acer_platanoides_kukinto_jreinikainen.jpg

Skogslönn växer huvudsakligen i Mellan- och Östeuropa ända till Krim och Kaukasus, men inte på de Brittiska öarna. I Finland anses skogslönnen vara ett ursprungligt träd som kommit hit efter den senaste istiden. Ortnamnen på våra grundkartor tyder på gamla växtplatser. Utbredningsområdets nordgräns anses vara linjen Björneborg-Tammerfors- Kuopio-Joensuu. Det är det överlägset mest använda ädla lövträdet i våra trädgårdar och parker.

Skogslönnen är sambyggare och vid sidan av skogslinden (Tilia cordata) det enda insektspollinerade ädelträdet i Finland. Det gör inte rotskott men förökar sig effektivt genom frön. Lönnen blommar samtidigt med lövsprickningen om våren, och är en betagande syn då den lysande gulgröna blomningen täcker den halvklotsformade trädkronan. Höstglöden med gula och röda löv är ännu mera lysande.

Lönnens motstående löv är en del av dess utmärkt arrangerade krona för att säkerställa effektivt utnyttjande av solljuset. Som ung planta klarar sig lönnen väl även i skugga. De lönnar som fått växa naturligt utan för mycket kväve utvecklas till vackrare träd med rak stam.

På Mustila växer gamla skogslönnar på Ketunmäki (Rävbacken). De är planterade innan Arboretet grundades. Stora lönnar växer även på Pähkinärinne (Hasselsluttningen) och Nikkarinmäki (Snickarbacken). Read more »

Acer pictum subsp. mono - spetslönn

acer_mono_lehti_kaisaniemi_jreinikainen.jpg

Spetslönnen förekommer i naturligt tillstånd i Kina, ryska Fjärran Östern, Korea och Japan. På grund av sitt vidsträckta utbredningsområde skiljer sig i någon mån de olika ursprungsarterna från varandra både till utseende och sina krav på det omgivande klimatet. Spetslönnens blad påminner om bladen hos vår egen skogslönn (A. platanoides), men de är mindre med nästan jämnlånga flikar. Också i övrigt ger trädet ett intryck av att vara en miniatyrmodell av vår inhemska skogslönn och trädet vore ett bra alternativ om man bara kunde få tag på tillräckligt härdiga ursprungsarter.

Fastän spetslönnen i naturen kan bli över 20 m högt, blir den sällan som odlad högre än 10 m. Den största spetslönnen inom Arboretum Mustila kan beundras i den västra delen av Sydbranten. Höstfärgerna, som utgör ett odlingsvärde i sig, varierar med ursprung och väderförhållandena på hösten. Som vackrast flammar kronan i eldrött, men ofta får man nöja sig med gula färgtoner.

 

Acer pictum subsp. mayrii

Den här underarten av spetslönnen sägs förekomma endast i Japan och också där är den mycket småvuxen. Arboretum Mustila har skaffat den från ön Sachalin där den även förekommer. Bäst skiljer man den från spetslönnen med de runda och oftast femflikiga bladen. Spetslönnen har sjuflikiga blad. En annan liknande lönn är den närbesläktade turkiska lönnen (Acer cappadocicum) som kommer från de kaukasiska begstrakterna.

I sina naturliga hemvister i snörika bergstrakter kan trädet bli mellan 10 och 15 m högt. Odlad formas den här lönnen till ett vackert träd med rundad krona som blommar på bar kvist om våren. Blomningen påminner om vår egen lönn (A. platanoides) både till storlek och färgsättning.

Tillsvidare har man i Finland endast ringa erfarenhet av att odla den här lönnen, men det är allt skäl att uppmärksamgöra vikten av att använda härdigt ursprungsmaterial ifall man vill åstadkomma de för lönnen typiska egenskaperna med ett frodigt växtsätt och vackert lövverk utan risk för att få överstora träd. När bladen öppnar sig om våren är de bronsfärgade vilket bildar en vacker kontrast till den ljust gröna blomningen.

 

Syndicate content