Skip to main content

Euonymus

Euonymus planipes - körsbärsbenved

Euonymus planipes ©jr

I benvedssläktet (Euonymus) finns många vackra arter. Av dem anses körsbärsbenveden av många vara den vackraste. Den är större och har öppnare växtsätt samt större blad än sin europeiska släkting E. europaeus. Körsbärsbenveden skiljer sig även genom sina hängande kvistar och större frökapslar. I fråga om höstfärg tävlar den om skönhetsdrottningens titel med vingbenveden E alatus.

Med sina stiliga frukter och lysande höstglöd, som i solen får rosa och röda nyanser men förblir vit på kvistar i skuggan, ger denna skönhet från Fjärran Östern höstfärg åt Alppiruusulaakso (Rododendrondalen) på Mustila. Om våren är busken en av de första som får blad. Körsbärsbenveden trivs på skuggiga och frodiga växtplatser så väl att fröplantor börjar växa utan hjälp, på en del platser i överflöd.

 

Euonymus macropterus - amurbenved

euonymus_macropterus_jreinikainen.jpg

Amurbenveden kommer från Fjärran Östern och till Arboretum Mustila från ön Sachalin. Det avviker från sina övriga inom arboretet odlade släktingar genom sina kraftiga grenar, stora knoppar och ansenliga frukter. Årstillväxten påbörjas i klargröna färger tidigt om våren. I slutet av sommaren utvecklas de hängande fröställningarna som öppnar sig lyktformade eller som små propellrar och sprider fröerna som är täckta av en orangefärgad frökapsel.

Till släktet benved (Euonymus) hör hundratalet arter och majoriteten av dem kommer från Asien. Flere av dem är tilltalande och användbara prydnadsväxter vars främsta hinder antas ha varit rädsla för förgiftning. Alla delar hos amurbenveden kan ge förgiftningssymptom både åt djur och människor ifall de har intagits i stora mängder. Å andra sidan är de lätt att motstå frestelsen eftersom de både luktar och smakar illa.

 

Euonymus europaeus - benved

evonymus_europaeus_jreinikainen.jpg

Den sommargröna, sambyggande benveden växer i Europa men en smalt kilformad förekomst sträcker sig in i Asien bortom Kaspiska havet.

Benveden blomning är anspråkslös men om hösten kan arboretets besökare glädjas över de mångfalt ståtligare frukterna. Benvedens frukter är fyrdelade, röda och kantiga med nerhängande rödgula frökapslar. På öppna platser kan också själva busken klä sig i granna höstfärger. Vissa underarter har vita eller mörkt röda bär. Busken har fått sitt namn av det hårda trävirket som lämpar sig bra att svarvas, men det tar en tid för trädet att bli tillräckligt kraftigt ändamålet.

 

Syndicate content