Skip to main content

Atsalearinne

Ulmus japonica - japansk alm

Den japanska almen är i en nyckelposition i kampen mot almsjuka (Ophiostoma ulmi). Almsjukan har utrotat en stor de av almarna i mellersta och västra Europa samt i Nordamerika. Den japanska almen har den bästa motståndskraften mot sjukdomen.

Japansk alm är ett tom 30 meter högt träd med bred krona men man känner till också buskformade japanska almar. Bladen är 8-12 cm långa och grenarna är hos vissa ursprung korkartade vilket gör dem prydliga också under vinterperioden.

De japanska almarna inom Arboretum Mustila har dragits upp av fröer erhållna från Kanada på 1990 -talet. De har visat sig långsamtväxande och håller bokstavligen på att hamna i skuggan av de andra almarna vid dammen intill Azaleabranten.

 

Ulmus glabra - skogsalm

ulmus_glabra_siemen_jreinikainen.jpg

Skogsalmen förekommer naturenligt i södra Finland men ytterst sällan och endast på små, enskilda fyndplatser, oftast vid skogsbäckar. Planterad klarar den sig tom i Uleåborg.Till sin utbredning är den ett europeiskt trädslag som förekommer från de Brittiska öarna till västra Ryssland i områdena mellan Svarta havet och Kaspiska havet.

Skogsalmen försöker ibland komma till rätta också på torra växtplatser men är då långsamtväxande. Lundartade, fuktiga sluttningar och bäckstrandslundar är de ställen där skogsalmen trivs bäst. Barlövad känns skogsalmen lätt igen på sina vassa grenvinklar och uppåtriktade grenar. I motsats till vresalmens (U. laevis) kupolformade krona är skogsalmens krona flerstammig och smalt tornformad. Skogsalmens omvänt äggformade och ovanpå sträva, sandpappersliknande blad skiljer sig tydligt från vressalmen, vars blad är släta på övre sidan. De vingkantade smånötterna är nästan lika stora som euroslantar.

Vilda skogsalmar är fridlysta. Oftast ser man skogsalmen som ett parkträd i Finland. I skogsnäringen med ädla trädslag har skogsalmen ibland odlats för sitt värdefulla virkes skull även om det är utmanande att odla den till stockträd. Read more »

Ulmus americana - amerikansk alm

ulmus_americana_runko_jsaarinen.jpg

Den amerikanska almen är den mest utbredda av de sex olika almarter som förekommer i Nordamerika. Den växer i naturligt tillstånd praktiskt taget i hela östra Nordamerika ända till Klippiga Bergen frånsett bergstrakter, högplatåer eller de kallaste barrskogsbältena. Den trivs bäst i fuktiga dalgångar och på lundartad ängsmark men klarar sig som odlad också i torrare miljöer.

Den amerikanska almen påminner om vår inhemska vresalm (Ulmus laevis) och blir i sina hemorter ett över trettio meter högt träd. Typiskt för trädet är en bred, kägelformad bladkrona med skön och svalkande skugga. Bladen bleknar tidigt på hösten och får senare en gyllengul höstfärg. De ovala bladen är släta på ytan. Frukten är likadan som hos vresalmen med en vingkantad smånöt som mognar på sommaren.

Trädet växer snabbt till vackra former och är ett populärt i parkträd i sina hemtrakter. I Finland har den amerikanska almen odlats länge men i mycket ringa utsträckning. Bland växterna i Arboretum Mustilas Ulsikeprojekt är den amerikanska almen mycket framgångsrik.

 

Syndicate content