Också om vårtbjörken (B. pendula) har rönt erkänsla och dessutom utsetts till Finlands nationalträd kan det tänkas att minst lika många finländare har påträffat glasbjörk i sin omgivning utan att känna igen trädet. Trädet måste vara bekant eftersom det enligt nutida beräkningsprinciper är det mest förekommande trädet i Finland. Obekant är det kanske därför, att det ingalunda alltid är lätt att skilja trädet från vårtbjörken, speciellt uppe i norr.
Att björkarna korsar sig sinsemellan gör det inte lättare, men speciellt svårt att identifiera trädet beror på att glasbjörken förekommer i olika varianter och former som tex finsk rödbjörk (f. rubra), pelarbjörk (f. columnaris) och buskglasbjörk (f. fruticosa). En mycket speciell raritet är vår fjällbjörk (subsp. czerepanovii).
Jämfört med vårtbjörken växer glasbjörken på fuktigare, torvrika marker.Trädet tål beskärning bättre än vårtbjörk och används i norra Finland och speciellt i norra Sverige som häckväxt. Att glasbjörken är så pass vanlig hos oss hänger ihop med att det är lätt att flytta den in i trädgården från naturen. Glasbjörken är inte lika långlivad som vårtbjörken men å andra sidan åldras den vackert. Stammen bibehåller sin vithet längre än vårtbjörken och oftast hänger grenarna inte alls. Man kan vintertid känna igen trädena på årskotten som hos glasbjörken saknar knotor medan de förekommer hos vårtbjörken. På sommaren är bladen rundare hos glasbjörken och triangelformade eller snett fyrkantiga hos vårtbjörken.
English
Suomi
Русский
Svenska