Hasselns naturliga utbredningsområde täcker de västra delarna av Asien och Europa allt från medelhavskusten till mellersta Skandinavien och Finlands kuster. I Finland förekommer hasseln i näringsrika lundartade och blandskogar. Den föredrar sluttningar och bergigt underlag och trivs i skyddet av lundartad skog.
Hasseln med finskt genetiskt ursprung planterades på Arboretum Mustila i den varma, lundartade sluttningen i sydost senast på 1910 -talet. Av allt att döma har man vid planteringen också tagit buskarnas ätliga bär med i beräkningen. Höga barrträd ovanför buskarna ger en lämplig skugga åt Hasselsluttningen. De höga utåtriktade stammarna bildar pelarvalv som i maj är ljust gröna, på sommaren djupt gröna och till hösten vackert gula. När bladen vuxit till sin fulla storlek skuggar busken effektivt sitt växtunderlag. Bladen fälls till marken och bildar förmultnade ett bördigt växtunderlag till fortsatt nytta för undervegetationen och perennerna.
Gula hanhängen pryder buskarna tidig vår. Efter pollineringen bildas hos honblommorna nötter inlindade i ett skydd av hopvuxna hjärtblad. När bladen öppnar sig i september är nötterna mogna att plockas. Insamlingen av nötter i augusti och september är en viktig årlig sysselsättning inom arboretet. Också ekorrarna deltar gärna i arbetet.
English
Suomi
Русский
Svenska