Actinidia

Kameleontbuskens brokiga blad väcker uppmärksamhet redan på avstånd. På försommaren verkar det som om någon skulle ha dragit vit färg över de yttre delarna av bladen. Efter blomningen avtonas den vita färgen och blir rödaktig. Kameleontbusken är i allmänhet en tvåbyggare dvs rankan har separata hon- och hanplantor. Däremot är rankor med sitt genetiska ursprung i kyliga områden oftast samkönade, dvs samma ranka har både hon- och hanblommor. Underarten 'Annikki' är en sådan och den kan ibland hittas i våra plantskolor. Den mest odlade vitfläckiga rankan är en hanplanta.

Honplantornas blad är oftast enfärgat gröna men deras bär gör dem intressanta. Bären är avlånga och varierar mellan 2-4 cm i längd och 1 - 1,5 cm i tjocklek. De smakar som kiwi, och rankan hör till samma släkt som äkta kiwi (Actinidia deliciosa). När bären väl mognat har de fina aromer av skogsbär. Bären mognar i olika takt och skall användas omedelbart eftersom mogna bär inte håller sin fräschör när de en gång plockats och råa bär har en motbjudande smak.

Kameleontbusken har dessutom vackra, vita blommor, som lätt kommer i skymundan av lövverket, medan deras pikanta dofter känns igen på tiotals meters avstånd. Bäst kommer blommorna till sin rätt när rankan växer i pergola- eller portalkonstruktioner.

Krusbärsaktinidians blad är mörkgröna, tjocka och glänsande och de saknar allt vad fläckar heter. De första till Finland inhämtade plantorna av släktet Actinidia var kameleontbusken (Actinidia kolomikta) som har ståtliga vita fläckar på sina blad.

Krusbärsaktinidian är oftast en tvåbyggande kraftigt växande ranka. Dess släta bär har storleken av en vindruva och kan kallas stenfrukt eftersom de inte behöver skalas likt kiwifrukten (A. deliciosa). Krusbärsaktinidian odlas i synnerhet på områden där den äkta kiwin inte klarar sig. En fullvuxen ranka kan producera 30-40 kg skörd också i finska förhållanden.

Krusbärsaktinidian är härdig i de sydligaste delarna av Finland också om växtperioden i allmänhet inte är tillräckligt lång för att frukterna skall hinna mogna. Underarten som oftast saluförs är en sambyggare som heter 'Issai' och hör till dem som övervintrar allra sämst. Bären till fröer med sitt genetiska ursprung i tillräckligt kalla bergstrakter hinner också i södra Finland mogna i början av oktober i god tid före de första köldknäpparna.

Också om man inte skulle få några bär är rankans bladverk vackert och blommorna näpna. Årsskotten kan också hos oss bli över en meter långa. Redan dessa egenskaper gör rankan värd att odlas.