Rhus

Rönnsumaken är hemma i de nordöstra delarna av Nordamerika. Det är en buske eller ett träd som utvecklar rotskott och som trivs på soliga sandhaltiga, sluttningar och längs vägar. Grenarna har en hårig beläggning.

De dekorativa bladen har flere småblad och i höstfärgen ingår alla nyanser av gult, gulrött, rött och violett. På sommaren sitter de små gröna blommorna i upprätta 20 cm stora blomställningar i bladkronan som hos honträden i september bildas till ståtliga och lysande röda ax.

I Arboretum Mustila gör man försök med planteringar av den känsliga växten i några enstaka exemplar på olika håll i arboretet. De bästa trädena finns vid kanten av plantåkern och de används för fröproduktion. De ursprungsarter som man odlar på Arboretum Mustila har samlats in under egna fröinsamlingexpeditioner i områden från utbredningsområdets nordöstra hörn intill Quebec i Kanada. Efter det känsliga plantstadiet har härdigheten visat sig vara förvånansvärt bra.

Varken korallsumak (R. glabra) eller rönnsumak förorsakar hudproblem vid beröring. Den amerikanska arten Toxicodendron radicans som numera ingår i ett annat släkte (Toxicodendron) har tidigare gett sumaken ett dåligt och missvisande rykte som giftiga växter.

Korallsumaken kommer från Nordamerika. Den påträffas huvudsakligen i de östra delarna av kontinenten, men den förekommer i nästan alla delstater i USA och dessutom i de södra delarna av Kanada. Korallsumaken är en buske eller ett träd som utvecklar rotskott och trivs i soliga, steniga sluttningar och intill vägrenar. Grenarna är släta till skilnad från sin närsläkting rönnsumak (Rhus typhina).

De dekorativa bladen har flere småblad och i höstfärgen ingår alla nyanser av gult, gulrött, rött och violett. På sommaren sitter de små gröna blommorna i upprätta 20 cm stora blomställningar i bladkronan som hos honträden i september bildas till ståtliga och lysande röda ax. Korallsumakens frukter är små bär täckta av röda hår som sitter kvar i växten efter att den har fällt sina blad. Av bären har man gjort safter och de har använts som aromämne i läskedrycker och också som läkemedel. Av växtens olika delar extraherades färgämnen ännu under slutet av 1800 -talet, men i takt med att de artificiella färgämnena togs i allmänt bruk har sumakens betydelse som nyttoväxt avtagit..

Ett fåtal exemplar av den vackra men känsliga busken växer i försökssyfte på olika håll i Arboretum Mustila.