Japani

Japanska poppeln är ett av de vackraste träden i poppelsläktet. Dess stora, tjocka och vackra runda blad ligger prydligt mellan varandra i lager på de platta grenarna. Bladens ljusa undre sidor liksom belyser trädets skugga. Honträden har till och med över 20 cm långa hängen. De blad med höstfärg som fallit till marken skulle väl passa i blomsteruppsättningar och kransar.

Den japanska poppeln växer naturligt i ryska Fjärran Östern, Kina, på koreanska halvön och de japanska öarna. De naturliga växtplatserna är soliga tidvis översvämmade ängar och åstränder. I naturen växer trädet ända till 40 meters höjd. Även i Finland växer den japanska poppeln snabbt till ett stort träd.

På Mustila har den japanska poppeln varit det träd i släktet som klarat sig bäst. I försöken finns många provenienser från Hokkaido och alla har vuxit bra och är friska.

Den storbladiga junimagnolian är utseendemässigt det mest tropiska av alla trädarter som kan odlas hos oss. Till sin utbredning är den ändå den nordligast förekommande magnolian eftersom artens naturliga växtplatser sträcker sig ända till Kurilerna och Sachalin.

Junimagnolians blad kan vara 0,5 m stora och undersidan täcks av silverskimrande hår. Blommorna slår ut i juni och kan delvis döljas av bladverket, men de elfenbensfärgade, tallriksstora blommorna kan man helt enkelt inte undå att lägga märke till, delvis beroende på doften som sprider sig långväga. Höstfärgerna kommer tidigt och bladen glöder i varma gula och bruna nyanser i början av oktober.

I Sverige har man en lång erfarenhet av att odla junimagnolia och där förekommer enskilda över 10 meter höga träd bla i Kiviks Esperöds Arboret. Den härdiga stammen från Göteborg, med sitt genetiska ursprung i bergstrakterna på Hokkaido, har planterats också i Arboretum Mustila och den har tillsvidare klarat sig bra.

Den japanska magnolian, som i sitt hemland kallas kobushi, har genom tiderna varit ett viktig träd för de japanska bönderna. När magnoliorna uppe i bergen täcktes in i ett hav av vitt visste bönderna, att tiden hade kommit för att inleda vårsådden.

Den japanska magnolian förekommer i hela Japan frånsett de allra nordligaste delarna av Hokkaido. Den kom till Europa i slutet av 1700 -talet och den blev snabbt populär på grund av sin vinterhärdighet och tidiga, ståtliga blomning.

I sina hemtrakter kan den japanska magnolian växa till ett 25 meter högt träd. Den blommar på bar kvist med gräddvita, 10 cm stora, svagt doftande blommor. Bladen är gröna och helbräddade och de får nyanser av brons till hösten. Trädet pryds på hösten av röda baljkapslar som när de öppnar sig avslöjar de röda fröhöljena. Read more »