Skip to main content

Lonicera

Lonicera xylosteum - skogstry

Lonicera xylosteum © Susanna

Skogstryet är naturenligt i Finland och typväxt för skuggälskande växter i frodiga lundar. Busken är spretig och förgrenad och blommar tidigt om våren med små doftande gulvita blommor när bladknopparna slagit ut. Efter blomningen utvecklas de hopvuxna bären som liknar röda vinbär. Bären är giftiga.

Skogstryet klarar sig ända till polcirkeln. Det förekommer också i torr, mager jord, och på soliga ställen fastän det blir vackrare på skuggade och fuktigare växtplatser. Linné beskrev i sitt verk Species Plantarum hur de nästan 2 meter långa stammarna och snett böjda grenarna utgjorde ett hårt och segt trävirke. Trävirket har på sin tid använts till olika nyttoföremål och verktyg.

 

Lonicera maackii - koreatry

lonicera_maackii_kumpula_kukat_jsaarinen.jpg

Koreatryets generösa bladverk för automatiskt tankarna till ett mera exotiskt växtsläkte. Grenarna är vakert böjda med blad som sitter symmetriskt mot varandra och i bladvecken spricker två vita blommor ut i juni. På hösten utvecklas blommorna till svagt giftiga orangefärgade bär.

Koreatryet har inte odlats särdeles flitigt hos oss, men med rätt genetiskt ursprung borde busken klara sig ända till växtzon III. De gamla exemplar av koreatry som växer vid Hasselbranten på Arboretum Mustila har hamnat i skuggan av andra växter och kommer inte mera till sin rätt. På sina bästa växtplatser blir busken en av de stiligaste och prydligaste arterna av sin släkt.

 

Kasvin perustiedot
Kotipaikka: 
Itä-Aasia.

Lonicera caprifolium - kaprifol

Kaprifolen som har prytt flere gråa timmerväggar torde fortfarande vara den mest populära av våra blommande vedartade rankor. Doften av de gulvita, till en början rödaktiga blommorna är en oskiljaktig del av våra ljusa sommarnätter. Inom släktet try (Lonicera), som Linné namngav efter den tyska läkaren och örtforskaren Lonitzer eller Lonicerus (1528-1586), förekommer flere klättrande arter. De slingrar sig kring sitt växtstöd men de kan också användas som marktäckare, som i kafésluttningen på Arboretum Mustila. Bäst blommar kaprifolen på soliga växtplatser men de undertill blågröna bladen är dekorativa också utan blommor.

Blommorna bildas i ändan av årskottena och vilar på det koppformade översta bladparet som vuxit ihop. Efter blomningen pryds rankan av orangegula runda bär långt in på hösten.

 

Syndicate content