Oxbären utgör som familjen rosväxter (Rosaceae) ett vidlyftigt och brokigt släkte bestående av ca 300 arter på norra halvklotet. I släktet ingår dels arter som fäller sina blad, dels arter som i olika utsträckning är vintergröna, av vilka de lägsta kryper lägre än 30 cm med förgreningar som rotar sig, medan de trädlika arterna svingar sina kronor upp till 15 meters höjd. I Finland förekommer arten rött oxbär, (C. scandinavicus) i naturligt tillstånd.
Häckoxbäret kommer från mellersta Asien och är det mest odlade oxbäret hos oss. På 1960 och 1970 -talet odlades häckoxbäret näst mest av alla häck- och prydnadsbuskar. Grenverket är rikt förgrenat och busken kan formas till en välbeskuren häck. Inympad på höga grundstammar av rönn (Sorbus aucuparia) eller hagtorn (Crataegus) utvecklas att vackert litet träd.
Häckoxbäret trivs på flere växtplatser i Arboretum Mustila. Grenarna hos häckoxbären i de nordvästra delarna av Sydsluttningen och Rhododendrondalen böjer sig vackert och som vackrast är de glänsande, små bladen i flammande höstfärger. De äggformade, svartblänkande, oätliga bären har ett eget skönhetsvärde. Deras eventuella giftighet har diskuterats men inga fall av förgiftning torde ha konstaterats.