\u00c5r 1902 anlades de f\u00f6rsta plantskolorna f\u00f6r uppdragning av in- och utl\u00e4ndska tr\u00e4darter \u2013 fr\u00e4mst barrtr\u00e4d. Samtidigt vidtog inom Mustila G\u00e5rds skogar (c. 2000 ha.) ett intensivt skogsbruk i form av dikningar och inplanteringar av kalmarker, r\u00f6jningar, gallringar, ruts\u00e5dder m. m. vilka arbeten alltfort kompleteras. Samtidigt anlades inom Arboretum Mustila sm\u00e4rre best\u00e5nd av ink\u00f6pta plantor av redan tidigare inom v\u00e5rt land odlade skogstr\u00e4d s. s. sibirisk och europeisk l\u00e4rk, sibirisk \u00e4delgran, cembra-tall m. fl.<\/p>\n\n\n\n
I den m\u00e5n plantskolorna begynnte avkasta skolat material utplanterades utl\u00e4ndska tr\u00e4dskag i allt st\u00f6rre skala best\u00e5ndsvis. M\u00e5let var att utr\u00f6na hurivida dessa kunde uppvisa en snabbare tillv\u00e4xt \u00e4n v\u00e5ra inhemska skogstr\u00e4d, eller m\u00f6jligen aven ett s\u00e4reget virke. S\u00e5lunda fick arboretum fr\u00e5n b\u00f6rjan en forstlig pr\u00e4gel \u2013 en pr\u00e4gel som det alltfort uppvisar. Sj\u00e4lva arboretum omfattar nu c. 120 ha.<\/p>\n\n\n\n
Initiativet till dessa arbeten inom skog och arboretum togs av min \u00e5r 1926 h\u00e4nsovne fader, verklige statsr\u00e5det A. F. Tigerstedt, som \u00e4ven innehade ledningen av denna verksamhet intill sitt fr\u00e5nf\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n
Under \u00e5rens lopp ern\u00e5ddes kontakt med forstm\u00e4n och forsliga institutioner i olika delar av norra halvklotet. S\u00e5lunda importerades fr\u00e5n Bulgarien och Serbien fr\u00f6 av Pinus peuce<\/em> och Picea omorika<\/em> \u2013 \u00e5r 1907. Dessa tv\u00e5 arter v\u00e4xa nu i flere vackra best\u00e5nd inom \u2013 och \u00e4ven utanf\u00f6r \u2013 arboretum och hava avkomlingar i tredje led.<\/p>\n\n\n\n En viktig k\u00e4lla f\u00f6r fr\u00f6import utgjorde \u00e4ven den k\u00e4nda firman Johannes Rafn i K\u00f6penhamn.<\/p>\n\n\n\n Proveniensens betydelse framstod allt klarare. Det synes mig dock som om m\u00e5nga faktorer hittills ej vunnit tillr\u00e4ckligt beaktande. Detta g\u00e4ller isynnerhet “ljusklimatet”.<\/p>\n\n\n\n Den relativa fattigheten p\u00e5 tr\u00e4dslag som karakt\u00e4riserar N. Europas skogar var stora str\u00e4ckor \u00e4ro t\u00e4ckta av exempelvis endast en tall-art Pinus sylvestris<\/em> L., en gran-art Picea abies<\/em> (L.) K. h\u00e4r och var avbrutna av Betula alba<\/em> [Betula pendula & Betula pubescens<\/em>]. Denna enformighet \u00e4r av utmordetlig betydelse f\u00f6r v\u00e5r tr\u00e4varuindustri och underl\u00e4ttar en rationell skogsv\u00e5rd. Vid en introduktion av utl\u00e4ndska tr\u00e4dslag f\u00f6r praktisk skogsbruk i Finland, m\u00e5ste vi s\u00f6ka dessa arter fr\u00e5n sydligare breddgrader, och samtidigt fr\u00e5n st\u00f6rre h\u00f6jder \u00f6ver havet. Norr om 60\u00b0 N. bredd f\u00f6religga endast f\u00e5 arter av forstligt intresse f\u00f6r oss. Med avtagande polh\u00f6jd m\u00e5ste vi, som antyts, s\u00f6ka nyt tr\u00e4dslag fr\u00e5n st\u00f6rre h\u00f6jder d\u00e4r temperaturen motsvarar f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 Mustila. H\u00e4rvid hava vi att r\u00e4kna med en f\u00f6r\u00e4ndring s\u00e5v\u00e4l betr\u00e4ffande den direkta som den diffusa str\u00e5lningen. H\u00e4rtill kommer ytterligare en f\u00f6r\u00e4ndring i fotoperioden och s\u00e4kerligen i termoperioden. Ett flertal observationer betr\u00e4ffande tr\u00e4dslag fr\u00e5n sydligare och montanare respektive alpinare regioner kan jag endast f\u00f6rklara med antagandet, att icke endast medeltemperaturen och medelmederb\u00f6ren, s\u00e5som de framkomma ur v\u00e4derleksrapporterna utan \u00e4ven de ovann\u00e4mnda faktorerna spela en v\u00e4sentlig roll i respektive arters trivsel. I detta sammanhang borde v\u00e4l ocks\u00e5 beaktas att f\u00f6rh\u00e5llandet mellan nederb\u00f6rd och f\u00f6rdunstning \u00e4r en funktion av lufttrycket.<\/p>\n\n\n\n St\u00f6rningarna i j\u00e4mnviket kommer ibland tydligt fram i samband med de vegetativa prosesserna. Ofta ser det ut som de generativa prosesserna (blommning, knopp- och fr\u00f6bildning) st\u00f6rts i h\u00f6gre grad. H\u00e4r finner jag det f\u00f6r l\u00e4mpligt att citera en sat ur den amerikanska forskarens F. W. Went’s uppsats “The climatic control of flowering and fruit set” pag. 169 i Maj-Juni nummert av The American Naturalist<\/em> 1950: “The temperature responses discussed in the previous paragraphs make it clear as published by the weather bureau, to predict what plants will do well in which climate.”<\/p>\n\n\n\n Utan att ing\u00e5 p\u00e5 alltf\u00f6r m\u00e5nga detaljer m\u00e5ste jag dock framh\u00e5lla att n\u00e5gra arter fr\u00e5n relativt l\u00e5ga breddgrader och betydande h\u00f6jder over havet uppvisar alla tecken p\u00e5 att de trivas s\u00e5v\u00e4l I vegetativt som generativt h\u00e4nseende.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r hortikultur och parkv\u00e5rd st\u00e5 estetik och m\u00e5ngformighet i f\u00f6rgrunden. H\u00e4r hava planteringarna inom Arboretum Mustila att uppvisa ett rikligare resultat \u2013 trots ett str\u00e4ngare klimat och en relativ brist p\u00e5 l\u00e4mplig jordm\u00e5n. De \u00e4dla l\u00f6vtr\u00e4den n\u00e5 sina nordgr\u00e4nser i S. W. Finland och f\u00f6rekomma numera d\u00e4rst\u00e4des endast p\u00e5 begr\u00e4nsade lokaler. Den glaciala och sura (=humida) jurdm\u00e5nen gynnar varken dessa eller andra mer fordrande lignoser, \u00e4ven om dessa i \u00f6vrigt \u00e4ro h\u00e4rdiga.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 arboretum sydsluttningar, skyddade mot nordvindar, f\u00f6rekomma sm\u00e4rre best\u00e5nd, grupper och enstaka exemplar av l\u00f6ftr\u00e4d, buskar och \u00e4ven \u00f6mt\u00e5liga koniferer. H\u00e4rvid har i m\u00e5nga fall en jourdf\u00f6rb\u00e4ttring skett genom tillf\u00f6rsel av mylla.<\/p>\n\n\n\n Ett flertal af dessa exoter trivas v\u00e4l och m\u00e5nga give grobart fr\u00f6 t. ex. Juglans, Pterocarya, Forsythia ovata, Acer rubrum etc., medan andra give \u00f6gonfr\u00f6jd genom blommor och vacker l\u00f6vskrud. P\u00e5 h\u00f6sten lysa m\u00e5nga arter i r\u00f6tt eller orange t. ex. Acer<\/em> arter, Crataegus douglasii<\/em>, Berberis thunbergii<\/em>, Cercidiphyllum<\/em> m. fl.. Magnolia acuminata<\/em> har uppvuxit till ett 20 m h\u00f6g blommande tr\u00e4d, desslikes Magnolia parviflora<\/em> [Magnolia sieboldii<\/em>].<\/p>\n\n\n\n Under de tv\u00e5 senaste decennierna har \u00e4ven den \u00f6rt- och buskartade skogsvegetationen alltmer beaktats. H\u00e4rifr\u00e5n \u00e4r steget icke l\u00e5ngt till den tr\u00e4dg\u00e5rdskonst i skog, vilken med en engelsk term kallas Woodland Gardening. I den s\u00e5dan milj\u00f6 trivas t. ex. Rhododendron<\/em>, Echinopanax horridus<\/em> [Oplopanax horridus<\/em>], Pachysandra samt en m\u00e5ngfald skuggf\u00f6rdragande \u00f6rter t. ex. Rodgersia<\/em>, Claytonia<\/em>, Podophyllum<\/em>, Epimedium<\/em>, Sasa<\/em>-arter samt en m\u00e4ngd ormbunkar. Den humida atmosf\u00e4ren och jordm\u00e5nen gynnar dessa, liksom m\u00e5nga andra skogsplantor.<\/p>\n\n\n\n Arbetet har varit av forslig s\u00e5v\u00e4l som av botanisk art. I m\u00e5nga h\u00e4nseenden kunde man kalla detta arbete till-l\u00e4mpad v\u00e4xtfysiologi.<\/p>\n\n\n\n D\u00e5 jag t\u00e4nker p\u00e5 att ett flertal sl\u00e4kten och \u00e4ven arter tidigare i terti\u00e4r och interglacial vuxit i Europa, betraktar jag ibland planteringarna som en reintroduktion av utd\u00f6da typer \u2013 v\u00e4l medveten om att den 60:de breddgraden icke just \u00e4r den l\u00e4mpigaste f\u00f6r en s\u00e5dan reintroduktion.<\/p>\n\n\n\n M\u00e5nga utl\u00e4ndska tr\u00e4dslag hava vuxtit ut till timmerdimensioner och invid n\u00e5gra best\u00e5nd kan “naturlig f\u00f6ryingring” iakttagas, vittnande om att fr\u00e4mlingarna trivas i sitt nya hem. Kulturbest\u00e5nden hava underkastats regelr\u00e4tt gallring och ett antal provytor \u2013 insatta genom v\u00e4nligt trillm\u00f6tesg\u00e5ende av var Forstvetenskapl. Forskningsanstalt \u2013 giva ett bevis f\u00f6r den ofta utm\u00e4rkta tillv\u00e4xten i massa och dimensioner.<\/p>\n\n\n\n Den intill 140 \u00e5r gamla, sparade naturskogen \u2013 isynnerhet tallskog \u2013 f\u00e5r utveckla sig till urskog. H\u00e4r ske alla ingrepp med st\u00f6rsta varsamhet. Likas\u00e5 undvikes all on\u00f6dig frisering i kanterna av de planterade best\u00e5nden. R\u00f6nn, bj\u00f6rk, al och hallon m. m. f\u00e5 bilda skyddande sn\u00e5r f\u00f6r ett allt rikare f\u00e5gelliv. Holkar hava utsatts f\u00f6r sm\u00e5f\u00e5glar. I urskogen h\u00e4ckar \u00e4ven orren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e5ga data betr\u00e4ffande grundl\u00e4ggandet av detsamma och betr\u00e4ffande de riktlinjer som blivit f\u00f6ljda vid dess utbyggnad intill senaste tid. \u00c5r 1902 anlades de f\u00f6rsta plantskolorna f\u00f6r uppdragning av in- och utl\u00e4ndska tr\u00e4darter \u2013 fr\u00e4mst barrtr\u00e4d. Samtidigt vidtog inom Mustila G\u00e5rds skogar (c. 2000 ha.) ett intensivt skogsbruk i form av dikningar och inplanteringar av kalmarker, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"iawp_total_views":15,"footnotes":""},"class_list":["post-18079","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mustila.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/18079","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mustila.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/mustila.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mustila.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mustila.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18079"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/mustila.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/18079\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mustila.fi\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18079"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}