Betula pendula

Masur är ett trä-ämne som förekommer särskilt hos vårtbjörk. Masurbjörkens bark är ofta märkbart tjockare än normalt och barkdelar bildas inne i träet som bruna fläckar och slingor. Masurn syns också på ytan hos trädet som förhöjningar eller gropar i trävirket eller som täta lokala förgreningar som är förvridna eller förskrumpnade. Vårtbjörkens masur börjar synas vid fem till sex års ålder. Masur förekommer också hos andra trädslag såsom al (Alnus) och rönn (Sorbus).

Virke av masur har under århundraden använts inom snickeriarbeten. Rummet Iris som Gallen-Kallela planerade för världsutställningen i Paris år 1900 med möbler och konstverk av masur blev ett av de stora dragplåstren på utställningen. Masur är ett värdefullt och uppskattat trävirke.

Innan mikroförökningen påbörjades i kommersiell mening hade man insett att den mutation som resulterade i masur var ärftlig. Plantproduktionen påbörjades med fröförökning av 'Olli' -masur vars moderträd fortfarande växer i Punkaharju. Dessutom förekommer enstaka underarter med vegetativ förökning. Professionell odling av högklassig masur förutsätter sakkunskap och förtrogenhet med skötsel- och gallringsårgärder.

Vårtbjörken som valdes till Finlands nationalträd 1988 har en speciell ställning i der finska landskapet tack vare sin ljust gröna färger och de grafiskt skarpa utseendet vintertid.

Trädet är också en del av våra själars inre landskap. Topelius saga Björken och stjärnan är vida känd av oss alla och trädet hittas i festprogrammens kulisser och i utsmyckningen av festutrymmen sommartid är björken självskriven.

Vårtbjörken är ett mångsidigt användbart träd för finländarna. Sav, näver, björktjära eller tökötti, virke till yxskaft eller vedträn har varit viktiga gåvor. Löven har använts till utfordringen av får och andra husdjur vintertid, och med björkkvastar har man rengjort sig både själsligt och kroppsligt i bastun.

På sin tid befrämjade svedjebrännandet utbredningen av björkbestånden. Vårtbjörken är en pionjärväxt som förvånansvärt snabbt etablerar sig bla på hyggen efter det att markytan har trasats sönder eller efter skogsbränder, och björken tog dessutom över de åkerplättar som övergavs efter svedjeodlingen. Read more »