Skip to main content

Betula

Betula papyrifera - pappersbjörk

Pappersbjörken är motsvarigheten till glasbjörken (Betula pubescens) i Nordamerika, där den växer fritt eller i blandskogar ända upp till trädgränsen i norr. Till sitt utseende påminner den i stort om glasbjörk. Växtsättet är aningen grovare men med större men smalare blad. Sitt namn har trädet fått av den ljusa barken som spricker upp i stora papperslika flagor eller papyrusliknande rullar. Näverns färger varierar beroende på ursprung och i planteringar har man favoriserat vita och helbräddade former.

I Finland klarar sig pappersbjörken åtminstone i höjd med Uleåborg och den förekommer sparsamt i gamla parker. Härdigheten varierar mellan träd av olika ursprung. Ursprunget inverkar också på växtsättet och näverns dekorativa former.

Indianerna använde sig av pappersbjörk på olika sätt och den vattentätta nävern var ett eftertraktat material för kanotbygge.

 

Betula pubescens - glasbjörk

Också om vårtbjörken (B. pendula) har rönt erkänsla och dessutom utsetts till Finlands nationalträd kan det tänkas att minst lika många finländare har påträffat glasbjörk i sin omgivning utan att känna igen trädet. Trädet måste vara bekant eftersom det enligt nutida beräkningsprinciper är det mest förekommande trädet i Finland. Obekant är det kanske därför, att det ingalunda alltid är lätt att skilja trädet från vårtbjörken, speciellt uppe i norr.

Att björkarna korsar sig sinsemellan gör det inte lättare, men speciellt svårt att identifiera trädet beror på att glasbjörken förekommer i olika varianter och former som tex finsk rödbjörk (f. rubra), pelarbjörk (f. columnaris) och buskglasbjörk (f. fruticosa). En mycket speciell raritet är vår fjällbjörk (subsp. czerepanovii). Read more »

Betula platyphylla var. japonica - japansk björk

betula_platyphylla_japonica_horsholm_jsaarinen.jpg

Japansk björk är den japanska motsvarigheten till vår vårtbjörk (B. pendula). Flere forskare anser den endast vara en form av vårtbjörk. Granskar man ett levande träd kan man se vissa skillnader. Bladen är större, grenarna hänger inte, och barken blir inte mörkare med tiden utan den håller kvar sina ståtliga vita eller ljusröda färger. Trädet kan i sina hemtrakter bli över 25 meter högt men tillsvidare visar våra finska erfarenheter att trädet hos oss blir klart mindre.

 

Syndicate content