Ginnalalönnen kommer från ett vidsträckt område i Fjärran Östern och förekommer naturenligt i ljusa skogar, fuktiga sluttningar och vid utkanterna av kärrmarker. Ginnalalönnen är den i Finland överlägset mest odlade av de buskaktiga lönnarna vid sidan av sin nära släkting den ryska lönnen (Acer tataricum subsp. tataricum). Med tiden kan den få ett trädlikt utseende men oftast är den flerstammig och växer lika mycket på bredden som på höjden. Den har ett sirligare växtsätt än den ryska lönnen. De mörkgröna, glänsande bladen är flikiga och kanterna är motsatt sågade. Den ryska lönnens blad saknar flikar.
Den snabbbväxande ginnalalönnen är också tämligen långlivad. Den blommar först vid stigande ålder. Blommorna smälter in i det ljusgröna lövverket men fröerna har den för lönnarna typiska flygvingade frukten också kallad samara, som rodnar när de mognar och pryder busken långt in i vintermörkret. På soliga växtplatser får ginnalalönnen en lysande orangefärgad färgteckning.