Man lägger bäst märke till snöbärsbusken om hösten när de vaxtäckta vita svagt giftiga bären lyser i busken. Bären stannar kvar långt efter det att lövena har fällts. Busken blommar i juli och augusti med oansenliga runda korallröda blommor som måste ses på nära håll. I naturligt tillstånd förekommer busken som undervegetation i barrskogsområden väster om Klippiga bergen. S. albus var. albus som i mycket påminner om snöbäret är hemma öster om Klippiga bergen.
Snöbäret sprider sig bra med sina rotskott vilket är bra att ta med i beräkningen vid valet av växtplats. Grenverket är böjligt och håller bra mot snötyngd. I Arboretum Mustila förekommer snöbäret vid vägrenar, bla vid parkeringsplatsen, intill festplatsen och vid Lepistökröken.
På engelska heter snöbäret corpse berry, likbär eftersom ursprungsbefolkningen i Nordamerika ansåg bären vara föda för de vandrande döda.
Snöbäret är för flertalet personer välkänt i trädgården och det finns totalt 15 arter av busken, en del med röda eller ljusröda bär. De kunde med fog prövas också i Finland, tex arten S. orbiculatus.
English
Suomi
Русский
Svenska