Glanslinden utgör en trädspecialitet vars ursprung man inte ännu med säkerhet lyckats utreda. Trädet är sannolikt en spontan korsning från Krim där föräldrarna anses vara skogslind (T. cordata) och den sällsynta lindarten (T. dasystyla subsp. dasystyla). Glanslinden påträfffas ingenstans i naturligt tillstånd. Detta har har gjort trädet till ett centralt samtalsämne för botanikerna allt sedan trädet lanserades i Tyskland kring 1860. Tysken K. Koch beskrev och namngav glanslinden i vetenskaplig mening år 1866. Korsningens tilläggsnamn euchlora betyder "äkta grön".
Insekter med sugande mundelar föredrar inte glanslindens blänkande lövverk och därför smutsar trädet inte som andra lindar ner parkbänkar eller bilar med honungsdagg. Bladen klarar sig bra i stadsmiljö. Glanslinden är värd att odlas och man har tagit fram vackert utvecklade träd bl a i Lepaa, Villmanstrand, Vasa och Nokia. I Arboretum Mustila växer en gammal glanslind i Hasselsluttningen.