Näverhäggen kan inte mäta sig med häggen när det gäller blomning men den väcker ändå uppmärksamhet genom sin vackra bark på stam och grenverk. Barken är vackert gult kopparfärgad och glänsande och den lossnar i stora flagor. Trädet växer snabbt, det har varken rotskott eller tornar, det är litet, men får en bred bladkrona när det åldras. Som flere andra arter av släktet Prunus utvecklar näverhäggen sidogrenar som utgår från samma ställe i stammen, vilket gör att grenarna lätt bryts av i stormvindar eller av snömassor. Å andra sidan ger en snedvriden träruin ett skulpturalt intryck långt efter det att trädet har passerat sin ungdoms blomstring. Höstfärgen är vackert gul och bladen fälls tidigt.
Näverhäggen förekom tidigare endast i samlingar i Finland tills den började odlas i början av 1970 -talet. Trädet planterades på Arboretum Mustila redan på 1910 -talet och stammen hos det största exemplaret var 1959 över 30 cm i diameter. I våra dagar förekommer flere träd med olika genetiskt ursprung som skiljer sig från varandra bla genom stammens färger.
Ryssen Mitsurin korsade näverhägg med surkörsbär (P. cerasus). Frukterna blev inte lika stora som hos föräldrarna.
English
Suomi
Русский
Svenska