En bulgarisk forstmästare levererade frön av makedonisk tall till Arboretum Mustila redan år 1907. Fröerna var insamlade i bergskedjan Rila, som trots sitt sydliga läge har låg medeltemperatur och där snön smälter först i juni. Den makedoniska tallen växer i bergstrakterna på Balkan som en relikt av europeiska skogar före istiden. Förutom i Bulgarien och Makedonien förekommer trädet i trakterna av sjön Prespa i Albanien.
Av gruppen fembarrade vittallar är den makedoniska tallen det enda trädet som verkligen bra har trivats i Arboretum Mustila och ett av de sällsynta trädslag bland Arboretum Mustilas skatter som också har funnit sin plats inom trädgårdsanläggning och utbudet hos plantskolor. Den makedoniska tallen är härdig mot flertalet skador och avviker från övriga tallar med att trivas i skugga nästan lika bra som granen. I motsats till till cembratallen (Pinus cembra) förtvinar inte den makedoniska tallen vid stigande ålder utan blir yvig och bred i öppna lägen.
Dungar med makedonisk tall finns inom Arboretum Mustila på fem olika områden och trädet ser ut att trivas lika bra på varje område. Stämningen i de här dungarna avviker helt från den i finska tallskogar. I skuggorna av de långa blågrå barren mellan granlika stammar bildas ett vackert och stämningsfullt skymningsljus. En mjuk barrmatta täcker marken och här och där ligger kottar av den makedoniska tallen utspridda och lockar till sig nötkråkan (Nucifraga caryocatactes) under dess höstliga flyttningsresor.
English
Suomi
Русский
Svenska